Nu stämmer organisationens Företagarna in i den senaste kritiken mot Arbetsmiljöverket. De anser att myndigheten själsvådligt har förnyat sina regelverk. Så mycket att de i ett av fallen riskerar att nästan slå ut en hel näring, varnar organisationens arbetsrättsjurist Lise-Lotte Argulander.
Otydligt, förkastligt och omodernt. Så beskriver Företagarna resultatet av Arbetsmiljöverket ambitioner att förnya regelverket för en bättre arbetsmiljö. En åtgärd som blev något helt annat än vad som hade kommunicerats för två år sedan, enligt organisationens arbetsrättsjurist Lise-Lotte Argulander.
– Vi uppfattade det som att Arbetsmiljöverket skulle rensa och skapa ett enklare regelverk att navigera i. Det var också vår uppfattning att arbetet skulle göras i samråd med oss och andra berörda parter på arbetsmarknaden, så att vi skulle få en chans att följa arbetet och diskutera eventuella ändringar under resans gång. Men det har varit allt annat än det, förklarar Lise-Lotte Argulander för Arbetsmarknadsnytt.
”En oöverskådlig och omfattande bibel”
I stället kom beskedet att myndigheten ska stoppa in alla regler i vad Lise-Lotte Argulander kallar en enda ”oöverskådlig och omfattande bibel”. Något som blir enormt tidskrävande för små företag att sätta sig in, menar hon.
– Den nya föreskriften som Arbetsmiljöverket själva kallar ”en väg in” gör det jättesvårt för företagen att veta vilka regler som berör deras verksamhet, eftersom alla regler finns i enda föreskrift. Det skiljer sig markant åt vilka specifika regler som blir tillämpliga exempelvis mellan restaurangbranschen och byggbranschen. För restaurangernas del kan hot och våld samt belastningsergonomi vara viktiga regelverk och i byggbranschen kanske regler om fallskydd och asbest är mer relevanta, säger hon.
Att samla alla regler i en enda föreskrift lämpar sig bättre för större företag som har ett administrativt stöd att tillgå, men för ett mindre företag blir det bara krångligt när allt finns i en enda jätteföreskrift som inte är branschanpassad, menar Lise-Lotte Argulander.
– Företagen tvingas lägga mer tid och kraft bara för att veta vad de ska göra, och det är inget som man tjänar pengar på, säger hon.
Sprängstoff
Extra stark kritik får Arbetsmiljöverkets strängare föreskrifter vad gäller sprängarbete, alltså verksamhet där sprängämnen, krut, tändmedel eller gasgenererande kompositioner används. Här har regelverket omarbetats så till den grad att det riskerar att slå ut uppemot 95 procent av stenspräckningsmarknaden, hävdar Lise-Lotte Argulander. Det är en bransch som idag består av cirka 3 500 företag med 10 000 anställda.
– I grunden handlar det om att spräckare, som också ingår i verksamheten, framöver måste utbilda sig till sprängare för att arbeta inom detaljplanerat område. Bara det innebär praktik och handledning av någon som har ett sprängkort. Arbetsmiljöverket har själva uppskattat denna engångskostnad till 90 miljoner kronor och då är inte produktionsbortfallet inräknat. På en tioårsperiod är uppgår utbildningskostnaden till cirka 185 miljoner kronor, säger hon.
De skärpa reglerna utgår från siffror som visar att antalet olyckor har ökat de senaste fem åren. Men enligt Lise-Lotte Argulander finns det inget som styrker en sådan ökning.
– Det är taget ur luften. Det finns inget som visar på detta och när vi frågar om myndigheten kan presentera statistik som de grundar antagandet på, vägrar de lämna ut den. Det här är beslut som gynnar en del av branschen medan den andra delen inte kan utföra sitt arbete, och där ändringen inte bygger på underlag som visar att olyckorna inom stenspräckning har ökat.
Tydligt ovilja att lyssna
Kritiken från Företagarna liknar den från arbetsmarknadens etablerade parter Svenskt Näringsliv, TCO och Saco som Arbetsmarknadsnytt nyligen rapporterade om. De menar, liksom Företagarna, att myndigheten har visat en tydlig ovilja att lyssna till arbetsmarknadens parter och i stället har skapat ett regelverk som stjälper snarare än hjälper företagens försök att skapa en trygg arbetsmiljö.
– Det är förkastligt att det går till på det här sättet. Här menar vi att myndigheten inte har skött sitt uppdrag. Det står tydligt i regeringens instruktion att myndigheten ska samråda med parterna och andra berörda organisationer innan de tar fram ett förslag. I stället har de presenterat ett färdigt förslag och låtit den gå ut på remiss. Då kommer vi in för sent i arbetet med att bidra till ett regelverk som företag faktiskt kan tillämpa och som bidrar till en säkrare arbetsmiljö, säger Lise-Lotte Argulander.
Att Arbetsmiljöverket brister i regelförnyelsearbetet och föreskrifter vad gäller sprängarbete, är enligt Lise-Lotte Argulander bara ett symtom på ett större problem.
– Det här är tyvärr en röd tråd som går igenom hela Arbetsmiljöverkets sätt att arbeta med föreskriftsarbetet. Att de tar noll hänsyn till etablerade branscher och organisationers synpunkter på föreskriftsförslagen innan de går ut på externremiss, att de inte samråder på ett bra sätt. De brister helt enkelt i sin process med föreskriftsarbetet som gör det svårt att ha förtroende för hur Arbetsmiljöverket arbetar.
Fotnot: Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, är av en annan åsikt än Företagarna kring sprängarbete. De hade därför inga synpunkter på Arbetsmiljöverkets föreskrift i ämnet.
Tryck här för att komma till artikeln